tisdag 4 augusti 2009

Det är såå tröstlöst med linförigheten!


Vilken underbar film! En riktig snyftare. Den måste väl vara ihopklippt?? Men ändå!

http://www.flixxy.com/wildlife-adventure-cougar-bear.htm

Dagens Whitney : http://www.youtube.com/watch?v=e1CmKRpqa_E

Jag är inte särskilt amerikaniserad men den här filmen visar vilken otrolig sångerska hon är!

Usch, vad vi jobbar med uppfarten! Tar en massa tid och ork från Lectras träning, känner jag!
I morse vaknade jag av att Lectra kräktes! Det gör hon väldigt sällan. Och det var inte "tom i magen" kräks. Tyvärr!

Kanske att hon varit lite lojare än vanligt idag. Men hon blir gärna det av sådan här värme också. Himla tur att inte solen varit framme hela tiden. Då hade vi emigrerat till något svalare ställe! Ja, iaf så vet jag inte om hon varit friskt loj eller sjukt loj idag! Matlusten har varit lika enorm som vanligt och det som kommer ut i andra ändan har också varit som det ska!

Angående linförigheten så har jag googlat som en galning efter lösningar på det. Det finns en massa människor som har problem på den fronten tydligen! Tyvärr, blir jag inte tröstad av det... Jag skrev upp en massa lösningar som verkade vara ungefär lika och sen gjorde jag en sammanfattning av dem och skrev ut som en liten"plan".

En av kontaktövningarna (jag tror det är där det felar) jag tänkte prova är att vänta ut henne. Sedan berömma stort när hon tar ögonkontakt och sedan öka kriterierna för belöning allteftersom. Sådant vi gjorde när hon var liten men som vi nog mer eller mindre glömt att det kanske måste underhållas... Och försöka få henne att tycka att det är roligt att ta kontakt med mig.

Sagt och gjort! Detta låter bra, ut på promenad och prova, tänkte jag!

Bestämde mig alltså för att inte använda så mycket röst eller koppel för att få kontakt med Lectra. Ha, ha! Vad bra det INTE gick! T.ex. vi hamnade på varsin sida om ett träd. Lectra drog och jag höll emot och jag sade inget. Annars brukar jag nog dra lite i kopplet och säga gå runt och då gör hon det. Men nu! Vi stod där i 10 minuter och höll emot båda två! Inget ljug i min blogg! Hon tittade inte ens på mig... Stod bara där och näsborrarna vibrerade när hennes koncentration var någon annanstans! Jäkla hund, va? Till slut orkade jag inte längre utan röck lite i kopplet och då gick hon runt trädet. Så där försvann ju min motivation till den planen... Jag kom också på då att i en av mina 21 (!!!) hundböcker. I den som heter "vad gör jag när hunden drar i kopplet" så går det också ut rätt mycket på att vänta ut hunden. Jag stod säkert stilla i många timmar med de övningarna... Det är inte kul att stå stilla och vänta på någon som snudd på är både döv, blind och dessutom dum! Varför står hon så stilla och ger sig inte??? Det lönar sig ju för henne ta kontakt med mig för antingen godis eller lek. Jag är ju inte snål med sånt!

Jag provade även lite med linförighet med ett ORDENTLIG kontaktkrav och idag kunde Lectra inte ens sätta sig i position... Men jag kämpade på en liten stund både ute på promenad och inne. Inne gick det bättre för då var hon sugen på den goda köttbelöningen. Då lyckades jag t.o.m. få henne att hålla kontakten vid bakdelsövningarna. Men då är vi ju tillbaka på ruta ett igen! Att det går hur bra som helst OM det finns något riktigt gott i närheten... Eller om jag tjatar ihjäl mig...

Men jag ger inte upp planen, den lär väl få några chanser till. Skam den som ger sig!

(Men du, Therese! Vad är "mata-metoden" för något? Och hur lyckas du behålla kontakten med Lara? Blir ju avis när jag läser att Lara är så duktig... Kan man inte kommentera på din blogg? Jag tycker själv att det är så roligt både att få och ge kommentarer!)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar