söndag 28 februari 2010

Sön 28/2. Lectra på jobbet!


Hussehelg för Lectra! Bara lek och tjosan för hela slanten. Vete sjutton om Luppen ställer några som helst krav på Lectra när jag jobbar...

Promenader och  frisbee som vanligt.

Men idag så gick de  faktiskt ut på en pulkapromenad. Men Lupala tyckte det var svårt att få Lectra att gå framåt utan att han gick bredvid. Så han satte på henne kopplet som vanligt och fick igång henne genom att går bredvid henne.
Kan ju ha med ovanstående "kravfrihet" som han gärna praktiserar...
Men , men huvudsaken att hon drog iaf!

Sedan efter att ha läst Theresès och Merlins äventyr ( http://my.opera.com/Laraquila/blog/ ) så blev jag inspirerad och tog med mig filt och Lectras middag till jobbet på den delade turens kvällspass. Senare kom Luppen med Lectra så hon inte skulle behöva vara där så himla länge. Hon brukar vara lite orolig när de bara hälsat på mig förut på jobbet.
Men idag så passade vi in så hon kom när vi ändå skulle fika. Luppen fick knata hem utan hund, han! Och dessutom så fick hon middagen nästan direkt plus en hel kroppkaka till efterrätt. Mer behövs inte för att stället ska duga...
Sedan jobbade jag lite lugnt och Lectra fick gå lös på avdelningen. Alltså inte "GÅ LÖS PÅ" så, men ni fattar?! Hon gick oftast efter mig men rätt som det var, så var hon någon annanstans och hälsade på någon patient (kollade om de hade nåt gott...) eller gick bara och strosade (kollade efter nåt gott)... Gumman tyckte det var lite otäckt att gå in i patienternas rum men hon kom när jag ropade in henne iaf! (kollade efter nåt gott...)
Det gick mycket bättre än jag trodde! Bra för hennes självförtroende!
Jag blev så stolt över henne. Så lugn och fin och bra med folk. Inte hoppig eller så. Lectra är inte direkt översvallande hjärtlig men i dessa sammanhang så är det bara bra! Men hon var inte rädd och hon går iaf fram och kolllar in främlingar! (kollar efter nåt gott...)
Precis så som jag vill ha en hund! Hon skulle nog t.o.m kunna bli en bra avdelningsmaskot om hon bara blev varm i pälsen! Kanske inte så kelig iofs... Men hon tolerar en hel del sådant också! (kan ju vankas nåt gott...)
 Min lilla förbaskat goa hund!

En dag kvar innan MIN helg är slut...

lördag 27 februari 2010

Lör 27/2. Yippie!


Yippie!

ANNA BERGENDAL!

*************************************

Nya WC-stolen!
PRIS: 20 669 SPÄNN!

*********************************************


Nä, jag skojar bara!
Vi tog en helt vanlig Svensson-stol.
Tyvärr...

torsdag 25 februari 2010

Tors 25/2. Kontaktkrav!

 Nu har jag bestämt för mig att lägga en massa krut på olika kontaktövningar.
 IGEN!
I morse så testade jag Lectras intresse för mig igen och den var som vanligt noll om jag inte lockar med något... hon var i ena ändan av tomten och jag i den andra. Jag stod alldeles tyst med ryggen mot Lectra. Väntade på att hon skulle komma. Såg i ögonvrån att hon stod långt bort och tittade på mig. Minuterna gick. Fler och fler... hon kom aldrig. Jag väntade länge. Minst 10 minuter gick. 18 grader kallt och halvnaken var jag, Lectra skulle bara kissa, ju! Började frysa. Lectra stod still på en fläck. Jag böjde mig ned ibland, flyttade på mig några steg, nöp av kvistgrenar. Fortfarade med ryggen emot henne. Ingen reaktion, hon bara stod still och glodde på mig. Antar att Lectra också frös. Som vanligt så vann Lectra... Till slut visslade jag lågt några gånger och då kom hunden rusande. Äntligen! Mucho beröm blev det förstås!

Senare på en liten vända i skogskanten fortsatte jag likadant. (Ja, jag vet! Men tydligen kan jag inte hålla mig ifrån skogen...) 15-meters linan på, förstås. Ställer mig tyst helt plötsligt och vänder ryggen mot Lectra. INNAN linan är sträckt... Och de första gångerna så gjorde hon likadant.Står blixtstilla och bara tittar mot mig. Hon är fasiken dum ibland... Eller smart? Varför gå i onödan? Men till slut kom hon och då hade jag leksaken  RETSTICKAN i beredskap. Kul, kul, kul lek och massor av tjo och stim. Massor av gånger höll vi på så och faktiskt,till slut  kom hon snabbare och snabbare och tog kontakt! Så tänker jag hålla på ända tills hon ALLTID kommer när jag står still och är tyst. Jätteglad och jättekul och jättegottis varenda gång! Helst ska jag komma ihåg att jag vill ha ögonkontakt och inte bara att hon kommer... Där kommer det att fallera, tro mig!
Det värsta är att sånt här har vi sysslat med, något så när ofta sedan hon var en liten puppis!

Annars så har Lectra inte fått gjort något alls på dagen. Ingen långis alls... Vete sjutton om det hänt förr! Men jag ville att hon skulle ha tråkigt idag inför träningen och hon var trött med förresten!

På kvällskvisten (vad länge det är ljust nu!) stämde vi träff med Ann-Britt och Riva på parkeringen i Gillersklack (skidbacken) för att träna en stund. Men fy helskotta vad kallt det var! Bara tre minusgrader men lite blåsigt och yrde lite snö. Kallare än när det är 20 minus, ta mig tusan! Det var många bilar och mycket folk där, bra störning! Inte för att Lectra bryr sig när vi tränar. Värre när vi bara skulle gå förbi bilarna... Då fick jag locka mycket med bus för att hon inte ska gå fram till alla. En gång lyckades hon iaf. Hon hann ända fram till en tjej som skalade en apelsin. Men eftersom matvraket inte gillar apelsiner så vände hon fort! Så skönt att hon inte hoppar och har sig mot folk, bara letar efter fickor med gottis... Måste erkänna att vi (jag)  ibland kan slarva med att inte vara med riktigt och stoppa Lectra när hon går fram mot folk. Tror att det är för att vi (jag) aldrig är rädd att hon ska göra dem nåt! Och kanske inte håller in henne så värst för det. Skäms på oss(mig)!

Ja, nu spårade det ur igen...

Träning var det!
Som sagt, jag har ju bestämt att vi ska ha en mer lustfylld träning i år med mer lek och fart och det försöker jag komma ihåg. Ibland lyckas jag och ibland är jag tillbaka i tävlingstänket igen...
Men på det stora hela så tjoar vi mer och Lectra får kampa, leka och hoppa upp mot mig mer nu när jag berömmer. Allt för att hon ska ha roligare än förra året. Tror jag lyckas med det! Blir mer dobbisbus men det ger jag blanka fan i!
Och ändå så tycker A-B att det verkar som om jag inte litar på Lectra... Mycket möjligt. Jag är nog nervös ofta över att hon ska sticka ifrån mig under träning. Springa mot folk, hundar, sticka från plan, sticka på vilt eller vad sjutton som helst. Jag har kanske egna små fördomar mot dobbisar... Men jag vill inte att vi ska vara ett av de ekipage som "hundfolk" säger "åh, nu kommer det en dobermann, de springer bara" om!
Så dumt va?

Tillsammans så körde vi lite korsinkallning och vanlig inkallning, några platsliggningar för Riva medans Lectra fick sitta (kallt om lilla magen)  Annars körde vi lite som vi kände för. För oss blev det fler kontaktövningar och det gick bra. Fick lite tips till fjärren också. Jag behöver alltid tips! Att sitta och läsa regelboken som nybörjare och sedan lära in momenten själv, ja ni fattar. Inlärningsknepen står inte i regelboken direkt..
Tack, Ann-Britt!
Fast jag VILL skylla ibland på att vi har olika raser!!! 

-----------------------------------------------------------------------

Så här skriver Eva Bodfält  här:   http://yana.se/doc%20filer/evabod.doc   om bl.a. följsamhet.

"En följsam hund är en hund som är uppmärksam på sin förare och tar spontan kontakt. Den följsamma hunden vet vart matte eller husse är på väg eftersom den håller ögonen på sin förare, man behöver inte hela tiden tala om att ”kom nu så går vi”, ”nu går vi hit eller dit”.
Hundar som av sig själva tar spontan kontakt är vallhundar som t ex schäfer och belgiska vallhundar. Dessa kan det till och med vara lätt att förstärka följsamheten för mycket på och hunden går så tätt intill att man snubblar på den."

----------------------------------------------------------------------

Hi hi hi! Jag säger ofta på promenader "-här går vi!" Det ska jag genast sluta med! Lectra håller koll på mig iofs men på väldigt lång håll...

När vi tränat klart så såg/hörde/kände Lectra något bortifrån skogen och var nära att sticka. Men jag såg det allt och ropade in henne! Och så länge hon inte börjat "rymningen" så verkar det som om det går att bryta. Peppar, peppar! Finns ju en älgpark vid Klacken, lukt därifrån kanske? Äh, finns väl älgar överallt förresten...

OK träning men en pipig Lectra idag... För kallt?

Nu blir det jobb hela helgen. Nacken är nästan bra nu, äntligen! Men halsduken får sitta på, även på jobbet...
 

onsdag 24 februari 2010

Ons 24/2. Lek med Riva. Ulk-Lectra.

Imorse och även i måndags morse vaknade jag av att Lectra låg i sängen och ulkade. Det kom väl inte upp något men det var nära. Hmm, jag vet att hon gjort så förr när hon varit tom i magen men det har inte hänt sedan hon kastrerades. Vilket skedde för rätt precis ett år sedan. Just nu skulle hon ha löpt... Undrar om det har något samband med hormonerna? Även innan hon blev en "henom" så ulkade hon några gånger precis innan hon löpte! Hon verkar mer hungrig också för tillfället. Hur det nu är möjligt...

Lite ökad matranson på kvällen några dagar, kanske? Och lite senare?

Kanske även alla andra "problem" vi har nu också har med hormonerna att göra?! Har läst att det kan ta lång tid innan alla hormoner stabiliseras men jag kommer inte ihåg hur länge...

Känner mig lite nere och dessutom trött på hunden...

Har varit för mycket tjafs med henne sista veckan!
Skogspromenad idag?
NOT! NOT! NOT!

Nä, vi gick runt tråkiga Finnhyttan istället idag. Men gudars, så tråkigt det är att bara knalla runt på småvägar hela tiden. Tycker Lectra också verkade uttråkad!
Drog gjorde hon också. Ja, inte hela tiden men för mycket ändå. Kollade med Luppen senare hur hon går med honom. Det är ju oftast han som sköter promenader på byn och jag sköter skogsvandringarna. Eller kanske jag borde säga missköter, efter gårdagen...

Ja, iaf så behöver Lectra visst inte gå så himla fint med gubben utan hon får gå lite som hon vill, nosa lite här och nosa lite där! Såklart hon tyckte det var trist att gå med mig. Men jag tycker nog att hon ska kunna gå bredvid mig en längre sträcka i rask takt! Utan att dra... Men jag får skylla mig själv som inte själv gått sådana promenader. Men skogen är så mycket roligare...

Och tro på fan! Det sprang en hare före oss på vägen. Jag hatar vilda djur just nu...

Lek och bus blev det med kompisen Riva framåt kvällen! I massor av snö och en jättebacke fick de springa efter pinnar. Tyvärr så är ju Lectra för försiktig för att våga springa fram till pinnen. Hon vet ju att Riva vill ha den... När Lectra väl vågar så släpper hon direkt om Riva kommer för nära. Och Riva blir lite väl fixerad kanske av pinnen och struntar totalt i Lectra. Lectra försökte få igång Riva, bjöd in så fint till "vanlig" springlek. Men Riva nappade inte alls på det. ¨
Så Lectra gav väl upp och stod till slut mest och åt på pinnarna. Hon tänkte väl att det enda sättet att få Riva att vilja leka var, om hon åt upp dem. Lilla pluttan...

Nästa gång kanske vi kan vänta med att ta fram pinne/boll tills Lectra fått leka "normalt" en stund! Så hon också får ha mer kul.

Fattar inte att hon är så försiktig och inte alls vill ta för sig... Vi försöker att stärka henne så gott vi kan men lyckas nog inte. Hon är helt enkelt sån! Inte rädd, bara otroligt undergiven mot alla!

Ska försöka undvika kontroverser med lilla gumman några dagar, tills jag känner mig gladare i sinnet!

tisdag 23 februari 2010

Tis 23/2. Så arg och förtvivlad... Jäkla byracka!


Usch, jag är fortfarande ursinnig på Lectra! En lång härlig skogspromenad med extra långlina - 26 meter, hade jag planerat för dagen. Soligt och kring 10 grader kallt samt vindstilla. Kan det bli bättre?

Vi gick iväg och allt var toppen. Lectra gick förhållandevis nära hela tiden och verkade nöjd med det. Kastade boll och lekte lite kull då och då. Allt för att göra vovven nöjd.
Rätt som det var så SÅG Lectra, som är (som alla dobbar) väldigt synorienterad, snö ramla ned från ett träd långt bort. Jag såg det också. Men skillnaden är att jag begrep att det bara var vanligt "nedfall". Lectra fick för sig att det var något spännande, hon... Så då blev hon så där jobbigt vaktig och kunde inte släppa det riktigt. Hon skulle bra gärna velat rusa dit och kika...
Till slut när vi gått förbi den intressanta platsen, släppte hon det äntligen. Och den underbara vandringen fortsatte. Jag hittade en nyligen gjord stig som någon hurtbulle gått och tänkte -"vad bra, där kan vi gå!"
Vilket jag nästan fick ångra... Fy, vad jobbigt det var! Alltså, nästan jobbigare än om man går i djup orörd snö! För när någon har gått före så försökte jag förstås balansera i samma spår. Med risk att helt plötsligt rasa längre ned än föregående "vadare". Kanske jag väger mer? Och när jag misslyckas med att gå i spåren eller kommer vid sidan av, så sjunker jag ned i snö upp till halva låret.... Hujeda mig! Svetten lackade.
Lyckades ta oss därifrån och kom till en större stig.
Ja, där hade någon utfodrat rådjuren...  Då byttes den sköna promenaden ut till ett rent helvete! Lectra blev heltokig och sprang runt överallt, helt okontaktbar. Jag blir galen!!! Linan som ju var längre än vanligt trasslade in sig bland snåren och jag försökte få stopp på en hund som inte lyssnade alls. Till slut fick jag väl tag i jycken och fick kontakt med henne. Något så när iaf. Men hennes blick irrade som vattenvirvlar ... Godis? Nej tack! Boll? Nej tack! Lek? No way!
Drog iväg henne därifrån med mycket lock och pock.
Efter detta lilla äventyr så var jägaren ordentligt väckt, kan jag lova.
Tänkte gå hemåt men ångrade mig. Skönt att ha långpromenaden gjord!
Så vi fortsatte på en ännu större stig men där ingen gått sedan den sista snön kom. Ja, vad ser jag OCH vad vindar jägaren in? Nyspår efter en jäkla RÄV som gått på stigen... Tjoho! Lectra blev ännu galnare och sätter igång och galopperar i full fart. Och när hon vill något, ja då är hon inte slö eller bekväm direkt. Så fort hon bara kunde sprang hon iväg. Som tur var så höll jag i långlinan. Och eftersom rävhelvetet gått på den nedtrampade stigen så kunde Lectra få upp en bra fart... Tjoff , så låg jag i backen. Så bra var det att hålla i linan! Linan hade snott sig kring benen på mig. AJ!! Faktiskt bara andra gången det hände! Strange...
Men då märkte Lectra att det hänt något för hon kom tillbaka mot mig. Ja, hon hejdade sig lite iaf... Men så fort hon insåg att jag var OK så stack hon igen. Faan! Nu var jag riktigt trött på detta...
När jag fick hejd på det skenande tåget så fick hon veta att hon levde. Jag var vansinnigt arg. Alldeles oresonligt arg. Hjärt-attacks-varnings-arg. Risk för att slå ihjäl jycken-arg... Otäck, var jag. Skäms för det gör jag också!
Men vad sjutton, ska vi ha det så här i kanske 8 år till??
Tror jag skippar skogen snart!

Efter att jag lugnat mig lite så fick Lectra gå BAKOM resten av stigen. Då gick hundeländet så nära så hon gick in i mig hela tiden. Hjälpte inte att jag sparkade bakåt i varenda steg för att hon inte skulle gå på mig. Så då fick jag skälla för det också. Då gick hon längre bakom mig. I någon sekund, sedan var hon i hasorna på mig igen. Åååh!
Till slut hade äntligen räven gått av stigen och Lectra blev nästan normal igen. Ja, då blev det fullt av rådjurs spår istället. Direkt efter att rävens spår försvann. Va fasiken! Kan inte djuren hålla sig inne i skogen och göra egna stigar?? Så jag fick fortsätta med BAKOM-kämpandet tills vi kom fram till samhället igen. Sedan var det lugnt ända hem, tack o lov.

Vet inte vad jag ska göra?? Det här blir jag vansinnig av... Långline-träning funkar inte när jag inte kan få stopp på Lectra genom att ställa mig på linan, som man ska. Har provat flera linor och hon är ostoppbar när hon jagar. Då behöver jag två händer som håller i linan redan från början! Då kanske jag hinner...  Och att "springa" fram till  henne på linan går absolut inte... Och varför skulle jag lyckas stävja Lectra när Bettan  http://www.kennelinsight.com/  inte lyckats få mamma Iris att sluta gå på jakt??

Lectra, "en god jägare" säljes eller bytes mot en, ja jag vet inte. En undulat??? Eller mot vad sjutton som helst!

Jag, dyngsvettig och med dunkande huvudvärk.
Lectra, glad och belåten, åt lite snö och gick sedan direkt och lade sig i soffan. Helt oberörd av mina känslor... Och sov i flera timmar. Förbannade hund!
Visst hade vi en mysig promenix?!

Nya böcker, det bidde ingen hundbok den här gången!

Michael Greenberg - Den dagen min dotter blev galen. En sann berättelse av en pappa.
Jo Nesbö - Snömannen.
Reggie Nadelson - Dödskällan.

De låter väldigt bra, alla tre.
Tänk om jag hann läsa mer än en sida innan jag somnar bara...

Tränade på kvällen utanför i korsningen. Mest linförighet fick det bli, orkade inte chansa något efter dagens strapatser. Hur som, det gick jättebra idag. Försöker få henne att hålla kontakten lite längre tid innan jag berömmer och belönar. Jag tror att jag måste försöka hålla in berömmet  tills jag tycker att vi är klara och kan bryta för hon reagerar så kraftigt på BRA att det knappt går att fortsätta. Och BRA-et kommer utan att jag tänker på det.. Fast ärligt talat, vad jag lär mig mycket, sakta men säkert! Lite självpeppning!

I morrn ska Lectra och Riva få busa i massor av djup snö!

Sorry, om det blir lite för mycket här ibland. Men det är rena terapin för mig att blogga! Jag skriver och kommer på saker om mig själv eller om mina brister när jag läser det jag själv skrivit. Jättenyttigt och jag skulle skriva även om inte en kotte läste!

måndag 22 februari 2010

Mån 22/2. + uppdatering. Vikten och kyla.


Ännu en vecka har gått. Min vikt är nu 67,5 kilo. Gått ned 6,8 kg på 6 veckor. Det får jag vara nöjd med! Men visst kunde det gå lite fortare.
Nu tror jag att jag börjar märka av viktminskningen. Känner mig lite smalare om magen! Yippie!

Igår fick jag känning från gallvägarna, blir så nervös av den sortens smärta. Inget "vanligt" ont... Också något jag drabbas lättare av när jag äter mindre. Men som tur var gick anfallet över jättefort den här gången.

Vet inte hur kallt det var i natt men vi hade -26 grader när jag gick upp i morse! Nu får det räcka, va?? I natt hade rådjuren varit på tomten och gått på Lectras kissgångar. Herregud, hon får ju spatt! Vad ska de där och göra? Gå in i någon skog, vetja. Far, far away!

 Lectra fryser och skakar på hela sig men mest på öronen. Håller på  hela tiden och krumbuktar sig som en häst! Stackar`n... Vi gick och vi gick i morse för att fixa nummer två men när vi gick förbi "hemma" för att gå mer så satte Lectra ned rumpan i backen. Gå längre ville hon inte... så vad sjutton, vill inte hon göra tvåan så... Såklart vi gick in! Det var inte så att jag direkt njöt av kylan heller!

På promenaden lite senare så fick hon gå lös direkt, satte aldrig på kopplet. Visserligen bara en halvtimme men hon tycker det är så kul att gå lös! Gick både i området och en liten vända i utkanten av skogen. Vid ett tillfälle ställde sig jägaren och vindade in något och tittade in i skogen. Men bollen var med så jag kunde avstyra jakten. Men som jag sagt förr, det gäller att vara med... Inkallning blir vi nog aldrig klara med!
Droppade bollen lite då och då, kul tycker Lectra. Vi har en rätt brant backe precis där vi bor och den måste jag flera gånger om dagen, låta Lectra springa uppför. Jag med för den delen! Och då är bolldropp en bra metod att få lite fart på skruttan.
Avslutade med lite fritt följ. Lite för ivrig efter bollen!

Kom plötsligt ihåg PROB-salvan jag köpt för dyra pengar! Ska vara bra för tassar också så jag smorde in framtassarna och på med strumpor. Men hon blir sååå olycklig av lukten och kan knappt gå... hon blir orolig och går bara runt, runt. Och hon ger sig liksom aldrig...Till slut orkade jag inte med henne så jag tog bort strumporna och smorde med något annat som inte luktar så. Ja, då fick jag börja neja så hon inte skulle slicka hela tiden! För salvor som inte luktar illa smakar gott! Slickar hon bort salvan så tror jag att tassarna mår sämre efter, än innan... Tungan sliter den med!
Från och med i morrn så får Lectra lära sig gilla läget med PROB. Så här kan vi inte hålla på, hon får vänja sig!

Lectra på toa med neddragna byxor och redo för action. "- Matte, jag kan inte här heller... Låt mig slippa!"


Mycket snö!

Kiss-svängen på tomten.

Lectra vill ha!

Vi hoppas på varmare väder i morgon...

Av en slump har jag upptäckt en jätteblunder! Gick in på SVENSKA DOBBERMANKLUBBENS hemsida och upptäckte det idag.

Om jag hade vetat så skulle jag skickat in våra tävlingsresultat till SDK. http://www.dobermannklubben.se/
Då hade vi kommit på en
ANDRA PLATS
på listan över
"HÖGSTA POÄNG 2009"...
Det hade suttit fint!
Så vi hade med våra 186,5 poäng hamnat på en god andra placering på listan.
Shit, säger jag bara! Vi kanske faktiskt ÄR bättre än jag tror... Bra för mitt dålig självförtroende att veta.

Så här ser listan ut. Utan oss!

LYDNADSKLASS I

Plac. Hund: Ägare: Poäng

1 Korad RM-mästare (Bruks) -09 SPH III Dobfanciers T-Buz Gunilla Karlsson 187,5
2 LP I Yacheero's Quartz Quarlos Susanne Engström 183
3 SPH I Sant Kreal Madonna Mia Helene Blomkvist 182
4 SDV lydn- 09 Gullsjöns Amazing Ylva Altis 181,5
5 Korad Toppdobb's Aquila Ing-Britt Holgersson 180,5
6 BSL I LP I Molecularis Ares Lotta Blankenburg 175
7 Calista`s Don Corleone Jocke Björkman 172,5
8 Korad Toppdobb's Algebar Marina Andersson 168,5
9 Molecularis Apollon Emy Andersson 162,5
10 Korad Toppdobb's Alhena Marina Andersson 162


På HÖGSTA LISTAN över Appell spår hade vi hamnat på en 8:eplacering. Duger för mig det med!

NÖJD ÄR JAG över våra resultat!

 

söndag 21 februari 2010

Sön 21/2. Lite pulkadrag!


Tränade lite "hakan ner"-PLATSLIGGNING igår kväll samt att backa uppför trappan. Trappan är lite för kort innan den svänger men det gick rätt bra ändå. När Lectra bara fattar vad jag vill så går det mesta! Eller rättare, när jag lyckas VISA vad jag vill!

Morgonfönster i sol.  Så vackert!



Usch, vad Matte är elak...

men det är gott med räkost!

Vilken underbar vinterdag!
Kanske kunde ha varit några grader varmare men åh, så vackert det är!

Fick ett litet städryck idag. Trots träningsvärk i axlar och rygg efter att ha lekt bärgare i går. Att inte Lectra hjälpte till att dra bilen???

Den här helgen har det varit SM- i lång pulka i Grängesberg. Hade varit väldigt kul att titta på. Men en bil som kanske inte startar och en Husse som var på 50-års fest igår. Ja, inte de bästa föutsättningarna för att komma iväg...
Kanske lika bra, jag hade förmodligen fått blodad tand. Medan Lectra kanske dragit öronen åt sig!

Istället fick vi göra ett eget litet pulkadrag i det fina vädret! Hon fick ha ylletäcket över selen för det var trots allt -15 grader.  Funkar bra med täcket över! Gick/sprang först en liten kvartersrunda utan pulka för att värma upp gumman lite. Smorde tassarna innan också med otäcka Fyra Ess-salvan. Lectra stod alldeles stilla när jag smorde. Man tackar! Sedan gick/sprang vi en sväng på 2 km bara. Det var ju ett tag sedan sist. Vi fick lov att hålla oss på de plogade vägarna för när vi provade där bara en skoter hade åkt i nysnön så fick Lectra direkt köldkramp i en baktass... Värmde tassen en stund med min hand så det gick över fort.

Men lite konstig det där med krampen. Hon hade aldrig fått det förräns alldeles nyligen. Konstigt nog inte alls när det var 30 minusgrader! Men sedan hon fått kramp första gången känns det som om hon drabbas mer och mer ofta... Tråkigt!

Själva pulkadraget gick bra idag förutom att vi fick gå åt sidan ofta. Många bilar och  mycket folk som skottar överallt. Det blev rätt många avbrott. Bra det, så jag fick hämta andan! Tycker iofs att det känns som om kondisen blivit liite bättre. Jag kollapsar inte direkt jag börjar springa...

 Läste det här på:  http://www.draghundsport.se/

"På tävlingar i nordisk stil är den vanligaste hundrasen vorsteh, men även schäfer, dobermann och andra brukshundar, även polarhundarna kan bli snabba i skidspåren. De flesta hundar kan användas som draghundar, men på grund av bl a kroppsbyggnad, rörelsemönster och hårlag kan inte alla raser få upp samma fart. Somliga hundar håller ett långsammare tempo och är uthålliga, medan andra hundar är mer explosiva och mycket snabba på korta sträckor."

"Brukshundar tränas oftast enligt den andra metoden, den målinriktade. Även om många brukshundar har olika mycket jakt i sig, har så gott som alla en tendens att sluta springa när de väl kommit ikapp ekipaget framför "
Haha, betyder det att när Lectra kommer tillbaka efter att stuckit på vilt, då har hon hunnit ikapp bytet???

"Vid tävling i pulkaklass skall vikten i pulkan motsvara 70% av hundens vikt."
Vilket för Lectra då blir ca 23 kilo. Lectra drar 16 kilo i pulkan så det borde vara rätt lagom som nybörjare. Och som lite skojig fysisk träning.

Här står det mycket kul att läsa om drag med hundar:  http://www.draghundsskola.blogspot.com/
Känns som det inte är dags att ge upp utan att det kan ta lång tid innan man får allt att funka! Positiv läsning för mig. Fick många små tips!

Sedan när vi kom hem, så kom gumman på att jag smort henne med den läskiga salvan!  Så då blev hon lite deppig en stund...  Den är så otäck!!

lördag 20 februari 2010

Lör 20/2. Snöstorm och kallt!


GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN,  LILLEBROR  PETER!
      Zantos måste väl vara den perfekta presenten!    

  --------------------------------------------------------------------------------
Man måste få drömma! När det blir dags att välja nästa hund så får jag problem... Finns så många underbara raser. Egentligen vill jag ha en lite mindre ras än dobermann men jag har en förkärlek för stora vovvar. Fast alla dessa väger mindre än en dobbe. Och så det där med att inte vilja ha en vanlig hundras, spelar in stort i valet. Dessa raser återkommer jag till hela tiden, måste betyda något!

Belgisk Vallhund- Laekenois. Drömhunden nr:1! Så himla vacker! Lite för ovanlig i Sverige, kan vara svårt att få tag i en med bra avelsgenetik. Finns bara omring 100 st  Laekenois i Sverige.
 
             
Holländsk Herdehund-
strävhårig

Holländsk Herdehund - korthårig.

     Vit Herdehund.

    Storpudel. Vill ha chokladbrun.
                                                                    
     Working Kelpie.

Vill ha, vill ha! Allihop!

Om det inte blir en sådan här liten filur till, förstås!


     Så go så man kan dö för henne...

Husse hade en lång frisbee- och  kamplekstund ute i snöstormen. Men det var allt lite kallt åt Lectras små tassar...
Husse kom sedan in och frågade vad jag gjort med Lectra. Han tyckte hon var ovanligt stark när hon kampade. Kul att höra för jag kampar rätt mycket med henne, slänger omkring henne i luften och så.

Idag fick jag putta bil i snöstormen. Den vägrade starta av någon anledning... Såklart nu när vi måste snåla för badrummet så kommer väl allt att behövas förnyas!
Ja, iaf!
Bilen är ju en minibil och jag är rätt stark men nog var det tungt i snön. Luppen satt i bilen och styrde och jag puttade längs hela gatan. När gatan nästan var slut och vi skulle få igång bilen i nedförsbacken så kom en granne och förbarmade sig över mig! (så dags att komma då!) Då var jag helt slut. Min otroligt dåliga kondis... Vår snälla granna tycker (som alla andra) att vi har en liten och lustig bil och sa "-det här borde man ta kort på!"
Va??
Liten knallgrön Opel Corsa med en stor karl i framsätet och en dam i sina bästa år som puttar hela ekipaget själv. Långt dessutom...
Så nu har jag lite "dålig kondis-hosta" och ont i handlederna.
Men jag tyckte det var kul!
Och bilen gick igång sedan i backen!
När jag kom in så upptäckte jag att vi glömt att ta bort kamplädret från Lectra. Den på bilden. Den är nu lite mindre...

Ikväll så ska gubben på 50-års skiva så då ska jag aktivera Lectra först och främst. Får bli inne eftersom Lectra inte gillar blåsten. Ska prova att lära henne att backa uppför trappan. Hihi, det blir nog svårt för hunden med en massa gängliga ben!

Efter det så ska jag slappa i soffan, kolla film och äta Polly. Skippar middagen idag. Helt klart värt!

Just nu håller Lupala på och berömmer Lectra för något som nog ska föreställa morr... Ett litet ynkligt ljud.
Inte som när hon morrar åt älgar. För då låter hon verkligen livsfarlig!

Trevlig Lördag på er!

fredag 19 februari 2010

Fre 19/2. Kaloriregler!


Kaloriregler

1: Om du äter något när ingen ser, innehåller det inga kalorier.

2: Om du dricker en lågkaloridryck och äter en chokladkaka samtidigt,
kommer kalorierna i chokladen att kvittas mot lättdrycken.

3: Om du äter tillsammans med andra, räknas bara de kalorier,
som du får i dig utöver vad de andra får i sig.

4: Mat som intas av medicinska skäl (t ex. toddy, varm choklad, glögg, rödvin, konjak) räknas aldrig. Även whisky!

5: Ju mer du göder dem omkring dig till vardags, desto smalare verkar du själv.

6: Mat, (t ex. popcorn, chips, jordnötter, läsk, smågodis) som intas när man ser på film,
video eller lyssnar på musik, innehåller inga kalorier eftersom den INTE intas som mat eller föda,
utan som en del av underhållningen.

7: Kakbitar och småkakor innehåller inget fett ifall de bryts sönder och äts upp bit för bit,
eftersom fettet förångas när kakan bryts sönder.

8: Allt som slickas från knivar, slickepottar eller skedar medan du lagar mat innehåller
inga kalorier eftersom de är ett led i matlagningsprocessen.

9: Mat med samma färg har samma kaloriinnehåll, (t ex. tomat och jordgubbssylt,
champinjoner och vit choklad).

10: Mat som är frusen innehåller inte kalorier, eftersom kalorier är en värmeenhet.



Fre 19/2. Photoshop-lek och träning utanför.


Igår kväll tränade vi (inte kryp!) lite Rutan inne med diverse saker som koner. Mest på skoj. Körde även lite position och annat smått och gott. Kändes bra!

Sånt här kan man syssla med istället för att greja hemma. Betydligt roligare!
ps observera boken på bordet men få inga ideèr!

                                                              Orginalbilden.                                                           
              
   Omarbetad i Photoshop.
Påminner om en fladdermus. Eller kanske en varulv?? Hade blivit svårt om man skulle ha kuperat den tjejen... Mycket material i de öronen!

Inte gjort så mycket idag med lilla gumman...
Lectra har i alla fall fått stora TV-kartongen att slita sönder och hon tar i när hon försöker slita sönder den så det står härligt till. Hon tar i så hon nästan spricker! Kan man inte kalla det för lite fysisk träning???
Det gick också rätt bra att leta både grejer och godis den gigantiska låddan.

Gick utanför tomten med roliga bollen, köttbullar och en ny hemmagjord kampgrej. Den var jätterolig direkt, den.
Hade långlinan på för jag litar inte på odjuret när vi är hemmakring... Det är som om Lectra blir mer vaktig när hon är hemma på "sin gata". Och mycket av min träning nuförtiden går ut på att peppa upp henne, både i attityd och fart... Och då blir hon mer alert mot omgivningen också! Så hon vill gärna avbryta det VI håller på med och rusa fram mot vad det nu är som kommer. Hund - absolut och människa -troligt. Inte bra.... Så där har vi något att träna ordentligt. Idag kom det en man och Lectra hann gå ända fram innan jag fick stopp på henne! Sånt får inte hända. Nu är ju Lectra världens minst aggressiva men det kan ju inte folk veta. Förresten ska hon inte ens bryta det vi håller på med!   
Ibland önskar jag att jag inte vore så förbaskat ärlig jämt...

Ja, vi hade en lång lekstund därute som vi varvade med lite enkla moment. Det var leken som var viktigast idag. Som vanligt så är Lectra sämre i själva träningen när jag stimmat upp henne. Men stimmar jag inte upp henne verkar hon ha tråkigt... 
Hur ska jag hitta en bra balans?

Promenaderna har gubben fått sköta om idag. Jag sitter mest vid datorn och letar badrumsinredning. Fasiken vad dyrt allt är...        
Men nu känns det som om kanske kabinen är vald och badrumsmöbler också snart. Jag är tyvärr lite splittrad. Gillar saker som är annorlunda och som inte alla andra har. Typ, som mitt högblanka svarta älghorn, som jag fullkomligt äälskar. Men å andra sidan vill jag inte att folk ska tycka att badrummet är fult...  Tror jag. Men gärna lite udda!

Nu blir det en HOT köttfärslimpa med broccoli. Smaskens!

torsdag 18 februari 2010

uppdatering. tors 18/2. Zantos har kommit!

Äntligen har lillebror Peter fått hem Zantos, det nya lilla underverket. En liten Rhodesian Ridgeback kille. Så himla söt!!
Lycka till!

Tors 18/2. Hemliga stigen med storjägar`n!


Fler att välja på!

                                                                                                  
  Nästan 20 tusen för den här under...
                                             
Ja, nu har jag nog sett alla kabiner på marknaden! Så nu ska bara Luppen ha ett ord med i leken också! Sedan återstår det lite andra småsaker. Som toastol, handfat, lampor, golv, kakel, färger, skåp mm. Petitesser!

Idag blev det två långpromenader för Lectra. Den roligaste med mig förstås!
Vi gick "hemliga stigen" som finns i vår skog men som nästan ingen går på. Den ligger liksom bredvid en annan större stig och har blivit bortglömd. Det är vi och några andra som går där men nu hade ingen gått där på länge. Så jag såg knappt vart stigen gick. Det blir att se så helt annorlunda ut också pga av alla småträd som lägger sig över stigen av snötyngden. Lite förvillande för en sådan som jag som kan gå vilse i en butik... Lectra gick (sprang) i 15 meters-linan och vi gick uppför och utför. Varför bor jag inte kvar i platta Helsingborg?? Full sjå med att hålla balansen i all snö, ducka för grenar och akta mig för snön som rasade över mig om jag råkade komma åt grenarna i farten. Dessutom var Lectra en fullfjädrad jägare i dag... så nog hade jag det slitigt värre! Fort, fort, fort tog vi oss fram i snårskogen. När jag hann se att det var mycket snöhäng framför mig, så sade jag ptroo!  Och saktade ned den vilt skenande hästen, jag menar hunden. Så jag kunde leka lite själv med att skaka på grenar och hoppas på att hinna undan innan all snö skulla hamna på mig innanför jackan. Lyckades inte alltid. Har man ingen spänning i livet så lär man ju ordna biffen själv!
Som sagt, idag var Lectra väldigt intresserad av vilt... Mer än vanligt. Det är sååå traåkigt när hon bara tänker på att nosa, stirra in i skogen, springa fort, komma på sig att hon inte får emellanåt (oftast så är hon rätt kontaktlös...) och då komma som en kula till mig. Sedan tar instinkten över igen. Och jag lär skrika och nästan ta spjärn så hon inte drar omkull mig när linan tar slut. Hon hinner få upp farten rätt bra på 15 meter... Tack mamma Iris för jaktgenen... En sådan gång som idag skulle jag gärna byta bort Lectras nos även om det betydde att hon inte skulle kunna spåra mer! Tänk att kunna gå en LUGN promenad med lös hund och bara gå och tänka eller plocka svamp, typ. Eller ha en rolig pratstund med någon, utan att hela tiden bara avbryta för hundens hyss. Inte som nu, knappt våga släppa odjuret och när jag törs det så måste jag vara jätterolig HELA TIDEN och vara på helspänn och följa Lectra med blicken varenda sekund och helst också ha full koll på omgivningen. Allt för att kanske kunna mota Olle i grind! Nä fy sjutton, säger jag! Varför kan man inte ha någon sorts viltintresse- test på hundarna innan de går i avel så man kan välja bort dem??? Ursäkta lilla mamma Iris men dig hade vi valt bort... Även om du är perfekt på alla andra sätt!

En sak är dock väldigt bra med en sådan jaktpromenad. Lectra blir nöjd och belåten länge efteråt! Och jag har gjort av med rätt många kalorier, enligt stegräknaren. Så jag är också nöjd!



onsdag 17 februari 2010

Ons 17/2. Blandat.

Subject: Statistik om kroppen

Det tar 7 sekunder för maten att komma från munnen till magen.
Människans hårstrån kan hålla 3 kg i vikt.
Längden av mannens penis är lika med längden av hans tumme gånger 3.
Lårbenet är lika hård som cement.
Kvinnans hjärta slår snabbare än mannens.
På varje fot har vi runt tusen miljarder bakterier.
Kvinnan blinkar två gånger oftare än mannen.
Vi använder 300 muskler bara för att hålla balansen när vi står.

Kvinnor har läst färdigt detta brev.







Männen tittar fortfarande på sin tumme...


Ordentlig nackspärr, "vanlig" huvudvärk och ont i halsen. Tyckte väl att min förkylning var för lindrig och gick över för fort... Så lätt kom jag inte undan!

Fy fasiken, vilken djungel av duschkabiner det är där ute...
De flesta ser ut som något från yttre rymden. Och jag vill inte ha en jäkla massa "finesser" som typ fotmassage, radio osv osv. Jag vill ha en enkel, snygg, lättrengjord och som inte kostar en hel förmögenhet! Gärna med sittplats. Typ, lite minimalistisk. Tyvärr verkar det som om det är de som kostar mest...
 























Alla dessa är för dyra för oss, tror jag...
Så jag måste sänka kraven. Tråkigt men sant.






                                                         Måste kanske bli något liknande den här i alla fall...

Som sagt, jag klarar inte sådana beslut...

Lectra, gumman! Hon är för lustig! När hon inbillar sig att hon hör Husse komma med bilen så går hon ut i hallen och står alldeles BLIXTSTILLA och lyssnar. Helt okontaktbar. Går inte att få en reaktion alls, vare sig med lockande eller godis. Där kan hon stå stilla i ca fem minuter utan att röra en tass på hela tiden. Jag ljuger inte, hon står lika still som på tävlingen i Hällefors, platsliggningen där hon reste sig direkt och inte rörde en tass, förrän jag kom tillbaka och sade sitt. Hon kan verkligen leka staty... vår lilla speciella bebis!
Så kan hon göra på promenad också om hon hör något i skogen t.ex.

Försökte smörja hennes tassar idag igen men det är stört omöjligt.
 "-Det är ju så gott och jag kanske kan slicka bort det godiga.... Och får jag  inte det så vet jag inte vad... då är det nog bäst att bara ligga här stilla och se förtvivlad ut..."
Inget annat att göra än att sätta på strumpor så hon kan släppa tanken!

Fritt följ, inkallande, inkallande med ställande tränade vi i korsningen ovanför oss idag. Precis utanför där Zeke, grannhunden bor. Han var inte ute och träningen gick jättebra. Lite för halt för snabba halter förstås! Det mesta går ut på att JAG ska lära mig att vara mer GLAD i berömmandet och även att belöna mer mitt i momenten. Fortfarande så har jag svårt för det. Att uppmuntra Lectra också att bli "gladare" i sin reaktion över beröm. Jag har en tendens att vara för mycket "tävlingstråkig"... Sitter i ryggnerven... Så svårt att göra om sig...
Tänk om Bettan på   http://www.kennelinsight.com/   hade tränat Lectra, vad bra Lectra hade varit. Tror Lectra hade varit BÄST!!!

Efter tag så såg jag i ögonvrån att det kom en skidåkare MED hund på vägen. (Man får verkligen lära sig att vara snabb med ögonen med en dobbe... och jag är på god väg!) Hann ta tag i Lectra som satt en bit bort och väntade på kommando. Lectra såg ekipaget och blev jätteintresserad! Tror INTE att hon klarar en inkallning mot en hund som springer. Hund + fart är väldigt svårt för henne att stå emot... Glatt intresserad, men ändå!

Efter en stund med fortsatt träning, så kliver grannen ut ur garaget och ska hämta ut Zeke som tydligen suttit i bilen och tittat på oss hela tiden. Tyst och fint hade han suttit där, vi märkte honom aldrig! Passade på att fråga om jag fick testa Lectra lite när han tog ut Zeke. Satte henne i fotposition lös (och varför inte använda ett koppel???) och grannen tog ut sin hund i koppel och kom emot oss. De stannade en bit ifrån och vi pratade lite. Lectra höll kontakten och tog emot godis. En stund! Sedan stack hon... För svårt! Och sedan fick jag inte tag i henne heller! Hon cirklade runt oss och visste mycket väl att hon var olydig...  Tycker det verkar som om hon inte vet hur hon ska få slut på  olydigheten, inte vet hur hon ska kunna bryta. Hon vet ju att jag är arg och hon kan inte ändra på det, liksom. Och arg måste jag såklart bli när hon inte lyder! Eller tänker jag helt fel nu igen???

Fördelen med Lectra är iaf att jag ju VET att hon aldrig springer fram i ilska till vare sig människa eller hund. Men de hon springer fram till kanske inte är lika goa och rara...

JAG HATAR ATT INTE HA HUNDVANA!!!!
Jag gör så mycket tokigt...

Sedan gick vi hem och tränade kryp. Jag måste nog lägga det på hyllan tills det blir utesäsong och jag kan få tips av någon! Det är lite synd om oss, både Lectra och mig... Vi blir så frustrerade bägge två. Vi försöker och vi försöker. Lectra vill så gärna komma på vad jag vill och jag vill så gärna kunna hjälpa henne med det. Men det kan jag visst inte! Känns som om Lectra inte kan hålla reda på fram och bakben samtidigt, helt enkelt. Plus en nos... Så när jag berömmer så tror jag inte att hon förstår VAD jag berömmer för. Och det är förstås inte hennes fel. Nu tar vi en paus i krypandet en vecka eller så! Som sagt, vi behöver inte det i år...
Kanske vi ska träna lite på framförgåendet istället?? Något hatobjekt lär vi syssla med...

Återigen, jag MÅSTE lära mig att vara lite snällare mot mig själv, att sänka kraven. Det ÄR min första hund, Lectra ÄR en dobermann, jag FÖRSÖKER, jag VILL lära mig, vi SKA inte bli bäst, vi tävlar inte MOT någon, vi behöver inte ens tävla ALLS, vi ska BARA ha kul.
Att det ska vara så jäkla svårt att få in det i min idiotiska skalle....

Tänk att jag faktiskt ens tänker tanken ibland att jag skulle ha en så kallad "lättare" hund... Skämmes ta mig
f-n!

Idag har jag inte varit hungrig alls. Konstigt!

Hoppas mina kära läsare vet vid det här laget, att jag gillar att få kommentarer/tips/åsikter på vad jag gör fel/rätt?! Om allt. Ärliga men snälla och inte cyniska! Utan kommentarer som får mig att tänka till lite extra. Typ gör om, gör rätt. Me like!

Mycket pessimism idag...
Men Fria Följet gick super och jag älskar min hund!




tisdag 16 februari 2010

Tis 16/2. Viktrapport.


Vikten efter 5 veckor är nu 68,4 kilo. En förlust på 5,9kg. Tycker det är bra! Åt lite chokladpudding i helgen. Kunde inte stå emot det bästa som finns... Men skippade grädden iaf. Går fortfarande lätt men märker tyvärr inte så mycket på kroppen än. Det betyder förstås att det finns några kilo för mycket kvar...
Eventuellt lite smalare över ryggen. Och fingrarna, hihi! Och ansiktet hänger kanske mer än vanligt... Stor nackdel för smala, äldre "damer"... inge kul! Men strunt samma, huvudsaken är att jag blir piggare.

Nacken känns som igår, varken sämre eller bättre. Lite huvudvärk också, blir fint att jobba i kväll!

Ingen fysiskt för mig och Lectra alls idag. Tränat lite innan jobbet bara. Långprom med Husse. Dövat samvetet med tuggben. Hon verkar nöjd ändå!

Har bestämt oss för att börja välja inredning till stora badrummet nu. Redan beslutsångest... Om ni har otur får ni hjälpa till att välja!
Tror jag börjar med att välja duschkabin. Tvi, tvi, tvi!

måndag 15 februari 2010

Mån 15/2. Pulka + Kickspark + kryp

Glömde väga mig i morse... Hur är det möjligt???
Veckorapport kommer i morrn!

En rastlös Lectra idag. Sällsynt fenomen! Även efter långpromenad runt byn med Husse.

Nackspärr på gång för mig igen...

Mer snö på väg... Vill inte!

 Emme och Helena och deras BC (Quintana och Uno), fick dela på första platsen och segern  i lördags i deras första LK1 i Borlänge. Snyggt med 186 poäng!  GRATTIS!

Gick en uppvärmningsvända på en halvtimme med pulka + 16 kilo pellets. Gick bra förutom att Lectra ibland får för för sig att hon ska vänta ut mig. Eller vad hon nu tänker... Och jag i min tur tänker samma sak. Så när hon stannade och bara glodde rakt fram så sade jag ingenting. Hon stirrar framåt, stillastående. Jag försöker se ut som om jag har stenkoll och vet precis vad jag gör, står still och är tyst. Mitt i villaområdet. Efter kanske fem minuter så tittar Lectra åtminstone bakåt mot mig, jag sa inget. Inget händer på flera minuter. Jag säger FRAMÅT, som hon mycket väl vet vad det betyder, men hon rör inte en fena eller min! Hon fortsätter att se rakt fram bara. Förbaskade hund! Och av bl.a den anledningen ville jag ha en dobermann. Att det överallt skrevs om att vill de inte så vill de inte! Tyckte jag lät jättehäftigt! Envis matte och envis hund. Vet inte om jag tycker så längre... Beror kanske på vad det gäller.
Till slut fick jag väl igång henne. Men inte genom att vänta ut henne.
Så hon vann, odjuret!
Sedan bytte vi pulka mot Kicksparken. Kopplet var helt plötsligt av dubbel längd. Jag hade lyckats få in två koppel i en hake och lyckades inte få loss något av dem ur haken...
Sparkturen gick uruselt i början!
Lectra skulle bara in till vägkanterna och nosa hela tiden. Mitt humör dalade och jag kände att jag ger faan i det här! Till slut rann sinnet över och nästa gång hon skulle till att nosa så fräste jag ifrån ordentligt och tog t.o.m tag i henne hårt! Ok, tänkte jag efteråt, nu gjorde jag väl bort mig för alltid...
Men provade en sista gång och sade framåt igen. Och den knäppa hunden började dra som aldrig förr. Hon drog och hon drog på vägen som hon inte brukar vilja dra på "utvägen". Uppför också! Inget nosande utan bara dragande! Vände längst bort och sedan gick det undan med livsfarlig fart hemåt. Så fort så jag blev lite nervös. I den mån jag hann tänka... Hade fullt göra med att hålla i mig och styra, var tvungen att bromsa lite med ena foten och då blir sparken lite vinglig. Men vi klarade oss den här gången med!
Jaha! Betyder detta att jag måste vara lite fysisk i korrigeringarna med min lilla fröken?! Eller vad? Det händer ju inte så ofta... Vi tycker ju aldrig att vi har någon anledning. Hon kanske behöver det???

Hur som, otroligt roligt när draget funkar! Undrar hur fort det går. Lika bra jag inte vet, kanske.. Men inte bra för min begynnande nackspärr när jag studsar med sparken, nästan flyger lite!

Hem och körde lite kryp igen. Har hittat krypövningar som Eva Bodfält gjort (hon hade tydligen också ändrat sätt) och även någon elittävlande. Tala om motsatser! Får väl prova båda sätten. Ett i taget och se om vi hittar något som passar min framtassboxande hund!

DET ENA SÄTTETgår i korthet ut på att ha hunden framför sig och godiset lite högre/längre bort. Typ sfinx. Vara tyst och peta lite på hunden när det blir fel och ta bort godiset.Sedan bara berömma ALLA rörelser framåt. Efter vad jag fattade även tassrörelserna. Hmm, det gillar jag inte för hon slår så med framtassarna, vill inte berömma det...

DET ANDRA att bara ha hunden i liggande fotpostion med huvudet långt bak. Från början. Där det mest går ut på att hunden ska ha kontakten först och främst! Kryprörelsen ska sedan komma automatiskt när man rör sig. Godisbelöningen uppifrån bakom vaden för att behålla positionen. Hmm, vad man skulle göra vid fel kommer jag inte ihåg...
Båda sätten skulle man hålla på med i en evighet verkade det som... en sak jag har lite svårt för...

Vi provar lite då och då framöver.

Dags för middag för mig: Stekt ägg och broccoli, tror jag! Det går nog ned.



söndag 14 februari 2010

Sön 14/2. Äntligen söndag!


Äntligen ledig. För lite med bara en ledig dag iofs...

Lectra har gått och gått med husse hela helgen.
Lekt lite med Zorro.
Och gått lite till...

Mellan jobbskiften har jag försökt mig på bl.a kryp med Lectra och i slutet på VARJE pass så känns det som om vi kommit någonstans. Tills nästa pass, då vi får börja om igen... Blir GALEN!

Vi kommer inte att behöva kunna det i år så suget att lägga krypet på hyllan är stort... Kanske jag kan få bättre inlärningsteknik med tiden? Men samtidigt - ge upp???


fredag 12 februari 2010

Fre 12/2. Normal promenad.


4 minus. Sol som försöker titta fram. Gick en promenad som gick så lätt för benen, så vi flög fram, både jag och Lectra! Vi gick nämligen på väl upptrampad skogstig och små vägar bara. Inget pulsande alls nästan. Så skönt! Bara lite otäckt med snön som ramlar ned överallt från träden och skrämmer slag på oss...

Långlinan hade vi på och vid hundmöten så går det finfint att kalla in henne till sidan. Kanske jag får ropa två gånger ibland... Men hon byter fokus från hund till mig. Nice!

Gick ändå bara 50 minuter, kände mig täppt och tät i bröstet... Har inte varit så mycket vila de här två lediga dagarna! Och nu ska jag jobbba hela helgen igen. Hur sjutton ska jag komma ifrån helgarbete???
Fokk frågar hela tiden om jag vill följa med på det ena och det andra. Och jag jobbar ALLTID då! I synnerhet om det handlar om hunderiet!
Luppen får ta en längre prommis sedan!

Tränade lite ligg/plats, skall och kryp när vi kom hem. Just for the fun of it!

Räckte tydligen för gumman gick direkt och lade sig efteråt.

Lectra slickade sig i baken i sängen igår kväll, hittade en liten blodfläck på lakanet. Blev orolig att hon hade blivit biten igår! Men jag såg bara en  liten peppla vid sidan av lilla "bakhålet". Lite blodig. Ingen aning om vad det är men får hålla koll!
Imorse smorde jag in pepplan med PROB-oljan och efter en stund bar Lectra sig lite konstigt åt. Lite oroligt. Hon gned nosen  lite mot mattan och jag bara -" nä, vad är det nu då???"
Men jag kom på att hon förmodligen fått PROB-olja på nosen och den är rätt stark... Efter att hon torkat av nosen mot mattan var hon som vanligt igen!

Upptäckte att TRÄNINGSKALENDERN jag gav Ann-Britt för att hon är en så bra träningskompis var min egen... Virriga jag gav henne fel förstås... Tur jag precis bara börjat skriva i den igår! Skrivit upp lite tävlingsdatum och inga hemligheter alls. Tråkigt va, Ann-Britt??

Angående "attacken" igår så tror jag att jag gör så att om B tänker ha hennes döva hund lös under träning så håller jag Lectra kopplad och så håller vi oss ifrån dem under tiden den är lös! Såklart att även en döv hund kan hitta på dumheter men den måste ju vara svårare att få stopp på. Och jag vill inte att Lectra ska träffa på "osnälla" hundar.... I synnerhet inte under träning. Träning ska bara vara kul! Jag får höra med B sen om vad hon tycker.