VIKT: 67,3 kg...
Minskat för lite... Bara 2 hg på en vecka. Absolut för att jag fuskat och ätit mer kolhydrater. De behöver jag bara titta på för att gå upp i vikt av. That`s the way it is!
Man kan alltid hitta fog för sådant som man vill hitta på nätet, det här tror jag på. Iaf just för tillfället! Såklart eftersom det är lite så här jag gjort hittills. Nästan aldrig hungrig = mindre kaloriintag totalt.
Proteiner hjälper till med bantningen
1. Proteiner gör dig mätt snabbare.
2. Proteiner stimulerar produktionen av ett mättnadshormon.
3. Bra livsmedel med mycket proteiner inkluderar bönor, fet fisk, fågel och vissa bitar av nöt och gris.
4. En bra diet räcker inte. Du måste dessutom motionera.
Lättare banta med mer protein.
Mer proteiner i kosten gör dig mindre hungrig och hjälper dig att tappa övervikten. Ny forskning lyckats hitta orsaken. Proteiner stimulerar produktionen av det hormon som gör oss mer mätta.
Många av de som talat för en proteinrik diet har givit minst sagt udda förklaringar till varför proteiner hjälper till med bantningen. En populär, men felaktig, förklaring är att proteiner kostar mer att förbränna.
Mer proteiner i kosten gör att du äter mindre
BBC var en av de första som kom nära sanningen. De lät bantare, som använde olika dieter, föra statistik över vad de egentligen åt. Det visade sig att alla som gick ner i vikt lika mycket åt lika mycket kalorier dagligen.
BBC följde upp resultaten med en dokumentär. I dokumentären lät de testdeltagare proväta olika måltider.
Måltiderna innehöll antingen extra mycket fett, proteiner eller kolhydrater. Deltagarna visade sig hellre äta mer av måltiderna som innehöll mer fett eller kolhydrat. De deltagare som fick måltiderna med extra protein åt mindre.
Slutsatsen var att vi tenderar att överäta mindre av en måltid som innehåller mycket protein. Vi kan relatera till fenomet i vår vardag. Om du fikar en eftermiddag är det knappast magert kött som du väljer. Hellre äter du en kolhydratrik bulle.
Därför blir vi mindre hungriga av proteiner
Forskning från University College London har nu lyckats förklara varför vi äter mindre av måltider med mycket proteiner. Proteiner stimulerar produktionen av peptid YY (PYY) mer jämfört med fett och kolhydrater.
Hormonet PYY har visat sig reducera hungerkänslor och mer PYY gör viktnedgång enklare. I tidigare publicerad forskning gav man injektioner med PYY. Både överviktiga och personer med normal vikt åt ungefär 1/3 av normalt efter den extra dosen PYY.
Varför stimulerar proteiner produktionen av PYY?
Varför ett högre intag av proteiner stimulerar PYY produktionen är det ingen som säkert vet. Man kan däremot spekulera.
En strikt darwinisk tolkning är att proteiner helt enkelt är svårare att få tag på i naturen och betydligt svårare att lagra in i kroppen. Det är med andra ord viktigare att man hushållar med proteinerna.
Den förklaringen känns minst sagt tveksam. Sanningen står kanske istället att finna i hur kroppen fungerar. Hormoner tillverkas av proteiner och det är känt att en proteinrik kost kan stimulera produktionen av vissa hormoner i kroppen.
För en person som äter mycket fett och kolhydrater men lite proteiner kan ju lida brist på proteiner. Och när kroppen lider brist på protein lär knappast just produktionen av mättnadshormon vara det mest prioriterade.
Rätt sorts proteiner för bantning
Mättat fett som det finns rikligt av i flera sorters kött försvårar viktnedgång och är osunt för hälsan. Vegetabilier rika på proteiner är däremot rika på fleromättade fettsyror och är totalt fettsnåla. Vegetabiliska proteinkällor är därför alltid bra mat vid bantning.
Därmed inte sagt att du ska sluta äta kött. Allt synligt fett ska däremot skäras bort och det är bättre att välja magert kött. Magert kött inkluderar fågel och fisk, och vissa bitar och beredningar av nöt- och griskött.
Fet fisk, som lax, makrill och sill, hör till de bästa livsmedlen vid viktnedgång. Fet fisk är rik på de fleromättade omega-3-fettsyrorna och fiskolja. Dessa har visat sig underlätta viktnedgång. De förebygger dessutom flera av de sjukdomar som övervikt leder till.
Att äta rätt räcker inte. Motion är nödvändigt för att kroppen ska gå må bra. Däremot är det inte nödvändigt att träna hårt.
Det är tillräckligt att du tar en rask en timmes promenad de flesta dagar i veckan och gärna dagligen.
******************************************************************
Lille Zantos pappa heter "Eros" Elangeni BraveheartRules" från:
http://www.ridgeback.se/, och
mamma heter "MultiChampion MultiWinner Rex Ventors Helinn" från Kennel Ultra Aslan . Blogg här
http://www.helinn.se/#user1.
Oj, oj vilket vackert par!
Tänk att få pussa den här goa magen...
Vad go han e!
Jag blir valpsjuk...
*******************************************************************
Det här är nåt för en gammal discobrutta som jag! Fast jag vill helst inte se videon... Undrar om jag någonsin växer ifrån sån musik! Men vad sjutton, det rycker ju i mig!
******************************************************************
Här kommer vinnaren i Eurovision 2010, enligt mig!
Usch, vilken snyftare redan första lyssningen... vilken röst!
****************************************************************
Ledig = pigg som en mört!
Idag medans jag beställde tågbiljetter (jaa, Millan och Ole kommer till helgen, yippie!) så fick Lupala ett ryck. Han satte på Lectra sele + pulka och drog iväg. De gick en större skogstig (där Lectra drog omkull mig sist) fast åt andra hållet. Bl.a. går det då uppför i drygt en kilometer. Vilket han tänkte skulle vara bra träning för Lectra. Det visade sig vara betydligt jobbigare för Husse... I helgen när de var ute så hade Lectra inte varit så jättevillig på att dra men idag var hon absolut på det rätta humöret! Stackars Luppen fick springa hela vägen uppför för Lectra hon sprang fort. Han fick t.o.m släppa ett tag.
Hihi! Jag tyckte det var lite roligt att han kom hem dyngsur och slut. Han har nog inte riktigt insett att jag sliter rätt hårt med vår lilla bebis. Att vi pulsar runt i skog och mark hela dagarna och hur jobbigt det är!
Synd bara att Lupala har ett dåligt knä nuförtiden. Han sprang mycket förr, bl.a. flera Maratonlopp. Hade varit himla bra om han hade kunnat springa med Lectra!
Senare gick jag och Lectra ut på långis på byn. Gick till kiosken och köpte frimärken och kom då på att jag nog var lite träningssugen! Så jag köpte även ett paket skinka till vovven. Bad att få den uppklippt och kände mig därmed lite kufisk...
Fick gå omkring ett tag och leta efter brevlåda för helt plötsligt fanns det inte en enda där jag trodde de fanns??
Sedan gick vi ner till Rydbergsdal och där stannade vi för träning.
Vi tränade Rutan (använde snöklumpar som koner), Fjärrdirigering, mycket Fritt följ, Position samt Inkallande med ställande. Allt gick jättebra idag. Såklart med ett helt paket skinka som låg på backen och lockade! Hon var jätteduktig på att INTE springa och sno mellan momenten även fast hon ville. Rutan tog det ett tag innan hon "såg", inte konstigt det var ju bara en massa snö...
Och ja, Ann-Britt! Vi använde tipset! Provade det även till Rutan! Funkar jättebra.
Provade även igen att få Lectra att stå still på upp på bakbenen. Det gick någon sekund! Kuligt!
När skinkan var slut fortsatte promenaden. Så himla härligt väder! Och ljust så länge!
Vi mötte en "ung farbror", vilket alltså betyder att han var älde än mig men inte dagsfärsk. Om man säger så... Han hade en hanhund kring året, kanske en Aussieblandning. Vovvarna fick springa och leka och de hade jättekul.
Men!
Tjong i medaljongen, så låg den "unge farbrorn" på backen!
Båda vovvarna kom i full fart bakifrån, rätt in i hans ben. Hans stackars vovve hamnade dessutom precis rätt under ryggen på farbrorn. Jag riktigt hörde hur det small i huvudet också. Otäckt... Den stackars Aussien fick sprattla ordentligt innan han kom lös därifrån. Farbrorn sade att det gick bra men han låg kvar ett tag innan han kravlade sig upp. Men någon hjälp ville han inte ha av mig. Lilla Lectra, gumman, kom fram och slickade honom på huvudet och viftade på svansen.
Älskade godhjärtade hund!
Hans hund vågade däremot inte komma fram. Hoppas inte den också gjorde sig illa...
Ja, jag kunde inte göra så mycket mer än fråga om han ville ha hjälp och om han klarade sig själv, vilket han sade.
Tråkigt slut på en fin lek!
En annan har ju verkligen hunnit lära sig att inte släppa Lectra med blicken när hon springer och att vara rörlig själv också. Men ibland går det för fort och nu var det bägge hundarna som kraschade in i benen... Typ, 60kg i full fart. Då har man inte mycket att sätta emot!
Har en svag känsla av att det inte blir någon mer lek för Lectra med den hunden...
Men vi hade förutom det en härlig dag idag!
