söndag 22 november 2009

Sön 22/11. Läskig figge...


På förmiddagen idag åkte vi tillsammans med Ann-Britt, Patrick, Alexandra och lilla Julia för att träna lite sök tillsammans. Eller rättare, de tränar och vi aktiverar!

Med reservation för att jag inte fattar så mycket, så berättar jag så gott jag kan!

Vi vallade två rutor, 50*50 meter på varje sida om stigen. En figge på varje sida/tre gånger. Lup på ena och
Alex(andra) på den andra. Riva fick börja. Och hon svansade runt lite men hittade Luppen alla tre gångerna.Sista gången vart det perfekt, tror jag!

Sedan var det Lectras tur. Hade varnat Alex för att Lectra förmodligen inte skulle bli jätteglad över att träffa på henne. De har inte träffats förr! Så pussar skulle hon inte räkna med.
Så sen hämtade  vi Lectra som var ivrig som bara den, fast hon säkert inte fattade vad hon skulle göra... Första skicket så vart Ann-Britt alldeles salig och fick ståpäls för hon tyckte Lectra var så klockren. Inte såg jag det...

MEN SEN! Sen hände något som jag inte ens tänkt på... Fanns inte på kartan alls. Idiotiskt av mig, borde jag ha förstått!!! Lectra blev förstås jätterädd för den läskiga figuranten som hon hittade mitt ute i skogen... Puh... Blir så trött på denna förbannade rädsla! Hon gick inte längre fram än kanske 10 meter från figgen, varningsskällde och sprang runt och tittade efter mig! Alex försökte locka efter konstens alla regler men icke! Lectra gick inte framåt en meter, hon bara skällde. Hon försökte gå runt figgen och se om det var mindre farligt från andra hållet, och kom fram till att
-jo, det var visst det! Det var inte förrän vi gick framåt som hon vågade gå närmre hon också. Så där höll vi på tills vi var framme. Och till slut så vågade Lectra genom att få en väldigt lååång kropp ta lite godis. Oj, oj, oj vad skakig Lectra var i benen. Mycket muskler har hon att spänna! Alex, hon matade och matade och sedan gjorde vi om proceduren två gånger till. Alltså två skick till. Det blev kanske liiite lättare den sista gången och efter det så gick vi tillsammans mot stigen. Dock höll jag en väldigt låg profil och lät Alex mata med godis och försöka leka med Lectra. Till slut lyckades hon kommendera henne lite. Ni vet -sitt , ligg och även kryp, tror jag . Och Alex sa att så fort hon började kommendera henne så åkte Lectras svans upp till normalhögt läge igen. Sånt är ju välkända marker för Lectra. Så tack och lov -hon kan släppa rädslan fort! Men det visste vi sedan MH:et också! Jätterädd då med... Men släppte det fort. Jobbigt för mig också! Alltså inte att jag tycker synd om henne, för det gör jag inte, utan mer att det tar så mycket extra tid och energi det här med att hon blir så rädd ibland! Men tala om att detta var nyttigt för Lectra, så vi kommer att göra om det fler gånger!

Konstigt att det funkar så bra med budföringen? Då har hon aldrig visat någon rädsla för mottagaren! Fast min terori är att då är hon på "jobb" och vet vad som väntar! Nu var hon inte alls beredd på att det ens skulle finnas någon människa i skogen. Och i synnerhet inte en okänd!Låter det inte lite logiskt?


Sedan blev det spring i skogen för Lectra och Riva och då var allt som vanligt igen. Och Lectra hade absolut inga problem med Alex sedan. Utan tiggde mer godis och lät till slut en stor RAP skalla i skogen!
Jättekul och jättenyttig dag för vår lilla hare!


Senare på kvällskvisten vankades det träning inomhus i Grängesberg. Lusten var inte så himla stor, mest för min jobbiga hosta... Men vi åkte dit iaf. För att sedan åka hem igen efter en halvtimme ungefär. Det pratades om hund med hosta, ev. kennelhosta! Och det vill vi inte ha, det räcker att jag hostar ihjäl mig... Nä, men ärligt! Lectra är det viktigaste i livet för oss, förstås efter Camilla, och det finns ingen träning i världen som är så viktig! Kennelhosta eller vanlig hosta, vi vill inte att Lectra ska få det. Samtidigt var det bra att det kom på tal, för min tanke har varit att jag ska vaccinera Lectra mot kennelhosta varje år. Men jag har glömt bort det... Suck! Undrar om det är någon annan spruta vi glömt att ta... Får ringa till veterinären i morgon!

Förresten borde kanske inte jag heller åkt dit med min hosta... Skämmes ta mig f*n!


Ja, ja! Lite miljöträning och lite linförighet hann vi med iaf. Och så hann vi prata lite med L-G! Alltid kul!


Täcket skickades igår! Hoppas på snabb leverans! Och att det passar...


Det regnar småspik ute, mest hela tiden!




2 kommentarer:

  1. Ja tänk vad konstiga gubbar man kan hitta i skogen ;-)) . Ja , är helnöjd med sista skicket drog i vind rakt på Luppen så bättre avslut kunde det inte bli . Tycker det är underbart att se våra hundar tillsammans , vilket samspel fast Riva inte är riktigt nöjd alla gånger så opponerar sig ingen av dom , trygga hundar . Ska nu försöka tina upp mina händer efter våran "lydnadsträning " som slutade med att vi stod och tjattrade skit och hundarna lekte ;-), döööseriöst .

    SvaraRadera
  2. Ja, du fick minsann vila! Stackars Riva fick visst leka betjänt och hämta grejer till dig medan du låg och tinade i badet!? Hoppas hon fick betalt??

    SvaraRadera