torsdag 10 september 2009

Viltgalen hund!

Idag gick vi till skogen för att hämta nyporna jag glömde i förrgår när vi tränade upplet. Någon som blir förvånad över att de blev kvar? Hmm, inte??

Ja, Lectra var väldigt på alerten redan från början idag. Det var mycket lukter som lockade överallt. Kastade lite pinnar som hon fick leta efter och då passade hon på att sticka! En liten mikrotur men sur vart jag! Upptuktelse med därefter väldigt kontaktsökande jycke var resultatet av den smitningen. Vi gick vidare och vi gjorde ett nytt upplet på samma ställe som sist, nyporna var ju ändå redan där. Idag gick det bättre och hon letade snyggare och mer målmedvetet. Duktig hund! Tills det bara var en grej kvar... Då stack hon på annat spår igen! Skithund! Jag hade visselpipa utan ljud tydligen för inte kom Lectra... Jag såg henne med näsan i backen några gånger men hon gav fullständigt f-n i mig, ljud eller tennisboll. Sista gången hon susade förbi mig så sprang jag iväg och försökte gömma mig lite och då kom hon fram. Men den förb. hunden vågade minsann inte komma ända fram. Hon visste så väl att nu,- nu jäklar är Matte arg... Jag bara röt STANNA och gick fram och bara kastade ned henne i backen och läste lusen av henne! Sedan vart det koppel och hon fick gå bakom mig hela vägen hem. Hon var faktiskt lite spak, hon försökte inte nosa någonstans och inte heller att gå om mig. Inte en enda gång! Och inte vet jag om det är världens bästa metod men "snäll Matte som är jätterolig och berömmer vid återkomst" har jag redan provat åtskilliga gånger...

På kvällen när jag äntligen slutat tjura (och efter möte på jobbet) så åkte vi till ett nytt ställe och lade ett spår. Där jag senare hittade nypor.. Förvånar mig inte, det var ett helt Ok ställe! Den här gången gick jag det själv, lite rädd att Gubben min ska lägga för svåra eller för långa. Luppen gillar att lägga spår, han! Jag lade ca 500 meter och med två vinklar och fyra pinnar + kvällsmaten som slut! Det har vi aldrig gjort förut! Det var lite backigt och så men jag ska ju lära mig att bromsa så det gör inget.
Åkte till klubben och kikade på fortsättningskursarna under liggtiden. Spåret fick ligga strax över en timme och sedan gick det som om hon är född till att spåra! Tog alla pinnar och vinklarna tog hon så klockrent. Lectra gick bara rakt över ett par benbitar och naturligtvis hittade hon middagen! Då blev hon lycklig! Och jag med!

Tänk om hon kunde ha spårat så i söndags! Undrar om det faktiskt var mina nerver eller att jag inte bromsade ett enda dugg som gjorde att det blev så "osnyggt" som det faktiskt blev... Tror att jag sprang rätt fort efter henne... Och så den där sneda påsläppspunkten som jag inte var beredd på! Och linstrulet och och och. Har iaf ett fint knä nu, med många färger.

Eva, glöm och gå vidare...

IDAG gick spåret som i Nora. Som tåget. Men inte som ett expresståg den här gången!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar