Uppflyttade!

Äntligen gick det vägen!

Sitter med en whisky här vid datorn och ska försöka summera allt lite kort. Protokollen från appellen kommmer senare, måste sitta och fylla i allt, annars syns det inte när det är avskannat... Och det orkar jag inte idag!

Super början på dagen när Emme skickar ett sms när vi är på väg ut till bilen. Vi saknar dig, skrev hon samtidigt som mobilen börjar ringa! Då fick jag en stor klump i magen av onda aningar. Vi hade sett fel på tiden... Vi som hatar att komma försent och hade tänkt oss vara framme minst en halvtimme före start. Det var bara att fråga om de kunde vänta in oss eller om vi skulle strunta i det hela. Som tur var, kunde de tänka sig att ta en kopp kaffe till så vi drog järnet med lilla ärtan. Kom fram 15 minuter försent... Med darriga händer, hjärtat i halsgropen och nerverna utanpå kroppen... Så kul!

Så på samlingen säger de att att de börjar med Platsen om 5-6 minuter! SHIT! Börja med Platsen??? Har vi aldrig gjort någon annanstans och då tänkte jag -Nu är det kört... Hann bara ta ut Lectra och som tur var är hon jätteduktig på att kissa på order. Sedan var det bara att gå ut på plan. Det var två hundar som avstod så vi var bara tre hundar och Lectra fick en ytterkant. Såg till att jag hade ordentlig kontakt innan jag både lade ned henne och innan jag gick och sedan klev jag iväg med mycket oro i hela mig. Alltså, när jag vände mig om var jag helt säker på att hon skulle stå upp!
Men lilla älsklingen låg stilla i de absolut tre längsta minuterna någonsin. Jag var helt enkelt livrädd! Vågade inte röra en fena(eller tummar,det är de som brukar leva eget liv...)vågade inte titta på henne, försökte ändra kroppsvikten ytterst lite och försiktigt.
Lectra låg rätt lugnt idag, jag såg att hon hörde fåglar bak nånstans i skogen och fick förstås hjärtsnörp. Men hon bara registrerade dem! Tyvärr nosade hon lite också och då blir jag så orolig att hon ska glömma vad hon håller på med och resa sig. MEN HON GREJADE DET! Gud, vad lycklig jag blev efter allt strul med Platsen på sistone. Vill ju förstås inte ha en otrygg vovve... Det var helt enkelt det allra viktigaste!

Sedan var jag liiite lugnare än stund och vi åkte ut till spåren. Alla stod och pratade och hade trevligt i väntan på sin tur. Kallt, tyckte jag att det var fast jag hade hur mycket som helst på mig. Dessa nerver gör mycket skada...
Alla tipsade alla och jag fick det viktigaste rådet av alla av Uffe. -Gör nu precis som du brukar, sade han säkert en miljon gånger. -Jaa då, såklart, tyckte jag.

Sedan går vi iväg och jag glömde alla råd och hur jag brukar göra. Det försvann bara... Gud, vilken jobbig människa jag är!
Så på med sele+lina på Lectra och samlade ihop linan och går mot spåret. Flagga som tydligen pekade åt hållet som spåret går. Ja, det hade jag ju aldrig hört om förut och vi går alltid rakt in så Lectra gick väl lite fel i början. Men hon hittade snart på spåret men då blev det ett jättetrassel på linan. Den hade jag aldrig släppt ut på backen, som jag förstås brukar utan hade i näven när Lectra satte fart... försökte börja trassla ut det i farten men det var ju lönlöst så jag hängde bara på.
DETTA VAR DET ABSOLUT VÄRSTA SPÅR JAG GÅTT NÅGON GÅNG!! Vet inte vad det var men fy, säger jag. Lectra gick fort men det är ju normalt! Stora vattenfyllda diken bl.a. och de varjag förstås tvungen att plurra i! Jag ramlade minst två gånger, Lectra missade första pinnen och spårade inte direkt snyggt idag! Pinne nummer två och slutet tog hon som tur var... Men jag kände mig direkt osäker på hur detta skulle bedömas... Och ont i ett knä fick jag med. Hade inte gjort något om jag varit nöjd men det var jag inte. Men fick poäng iaf; 7,5 av båda domarna. Urdåligt... Av oss, alltså!

Sedan tillbaka för resten och då var jag lite orolig igen för att tävla på hemmaplan är verkligen ingen höjdare för mig...
Jag skulle ju så gärna vilja att det gick som bäst hemma men att då veta att nerverna inte pallar är inte så kul. Och jag fattar också att folk man känner faktiskt har mer och fler åsikter än okända. Jag riktigt såg pratbubblor ovanför de flesta av alla. Tyvärr! Det hade varit samma sak om det varit jag som tittat på någon jag känner. Helt naturligt är det, ju!

Nu skriver jag bara resultaten, rakt upp och ned!

Domare 1 = Marie Karlsson
Domare 1: lydnad = 174 poäng.
Budföring: 20 poäng.
Spår: 52,5 poäng.
Domare 2 = Pirjo Gustavsson
Domare 2: lydnad: 166 poäng.
Budföring: 20 poäng.
Spår: 52,5 poäng.

Summa medelpoäng: lydnad: 170 poäng.
special: 72,5 poäng

TOTALPOÄNG : 242,5 POÄNG! DET RÄCKTE. YIPPIE!!!
Fick dessutom en första placering och en pokal dessutom!

OCH jag är förstås ÖVERLYCKLIG ÖVER ATT VI BLEV UPPFLYTTADE. OCH JAG FÅR JU INTE KLAGA MEN INTE SJUTTON VAR DET SNYGGT TÄVLAT AV OSS... En annan dröm som gick i kras hade varit att få poäng i framförgåendet... Fick vi inte...

Nu ska vi bara njuta av detta och inte träna alls på några dagar. Kanske några roliga spår bara! Här ska det tränas på att bromsa vår lilla fröken!

MEN GUD VAD GLAD JAG ÄR ÖVER ATT DET GICK VÄGEN ÄNDÅ!

Stort GRATTIS också till Annelie och Eddie som blev uppflyttade till högre! Ni är bara bäst!

GOD NATT!